Borlänge kommun
Växel: 0243 - 740 00
Öppettider: 07:30-16:15
Samhällsplanerare
Jonas Fellström
0243-74303
Dela sidan på sociala medier

Historia

Från början var Borlänge en liten by i Stora Tuna socken.

Den äldsta kända uppgiften om Borlänge återfinns i ett lagfartsbevis utfärdat vid Tuna Ting, den 13 oktober 1390. I detta brev står det om nämndemannen Ingebjörn som bor i Borlaengio by.

I mitten av 1500-talet fanns det tolv stycken ”bondegårdar” i Borlängebyn. Gårdarna låg runt Sims myr, som tidigare hette Rude damm. Borlänge var länge inte någon ort av större betydelse, vilket går att se i en karta upprättad år 1869. På kartan finns inte Borlänge utsatt, och inte heller Domnarvet. Däremot finns Hushagen, Hovgården, Forsbacka, Smedsbo, Hinsbo och andra småbyar med på kartan. Det var först under 1870-talet som Borlänge började bli en ort att räkna med.

Järnvägen som går mellan Falun – Borlänge – Ludvika, blev klar 1875. Byggnationen av Domnarfvets Jernverk hade påbörjats år 1873 och år 1877 blåstes den första masugnen igång. Järnvägsstationen uppfördes år 1875 som den första byggnaden i det blivande samhället. Hantverkare och köpmän kunde redan i samband med detta förutspå att här skulle det bli ett framtida handelscentrum. Järnverket skapade arbetstillfällen och i närområdet fanns socknarna Stora Tuna, Gagnef, Torsång och Gustafs.

År 1883 förstod invånarna att något måste göras för att skapa ordnade förhållanden, som det beskrivs i Borlänge stationssamhälles första protokoll. I september sammankallades 43 husägare och hyresgäster till ett möte. Borlänge stationssamhälles utveckling ända fram till dagens Borlänge kommun kan därefter följas i protokoll och handlingar som förvaras i centralarkivet.

Redan i ett tidigt stadium ville Borlänge bryta sig ut från Stora Tuna socken. En utbrytning skedde sedan när Borlänge år 1898 fick köpingsrättigheter. I ett kyrkligt hänseende tillhör kommunen ännu idag Stora Tuna församling.

Nedan följer några data om Borlänge och uppgifter om vilka som har suttit ordförande i de viktiga nämnderna och styrelserna under de gångna åren.

1883-1891 Borlänge stationssamhälle

Styrelseordförande Baningenjör G. W. Liljeqvist.

1892-1897 Borlänge municipalsamhälle
Municipalstyrelsens ordf. Baningenjör G. W. Liljeqvist.

1898-1943 Borlänge köping
(Borlänge har nu brutit sig ut från Stora Tuna socken.)

Kommunalfullmäktiges ordförande:
1919 - 1923 Intendent Rob Carlsson
1924 - 1931 Färghandlare Algot Tapper
1932 - 1941 Landsfiskal Bror Lind
1942 - 1943 Banmästare O. Svensson

Kommunalnämndens ordförande:
1898 - 1923 Baningenjör G. W. Liljeqvist
1924 - 1927 Handlare D. Lundvall
1928 - 1931 Handlare L. F. Hasselkvist
1931 - 1943 Ingenjör O. Ranström

1944 - 1970 Borlänge stad
(Domnarvets kommun införlivades med Borlänge.)

Stadsfullmäktiges ordförande:
1944 - 1947 Landstingskamrer C. Edv. Jansson
1948 - 1970 Bokhållare John Kypengren

Drätselkammarens ordförande:
1944 - 1950 Banmästare O. Svensson
1951 - 1967 Förman J. G. Elfsberg
1968 - 1970 Folkskollärare Börje Andersson

1971 - Borlänge kommun
(Stora Tuna kommun införlivades med Borlänge.)

Kommunfullmäktiges ordförande:
1971 - 1972 Gjutare Stig Österberg
1973 - 1998 Ombudsman Melker Davidsson
1999 - 2003 Filare Georg Karlsson
2003            Pär Sixtensson
2003-           Yvonne Karlén

Kommunstyrelsens ordförande:
1971 - 1980 Folkskollärare Börje Andersson
1981 - 1998 Filare Georg Karlsson
1999 - 2006 Peter Hultkvist
2006 - 2011 Nils Persson
2011 -          Jan Bohman


Sidan senast uppdaterad